Artiklar

MÅNADENS PROFIL Peter Ullstad, Codesign AB – Utvidgar arkitektarbetets modeller

MÅNADENS PROFIL
Peter Ullstad, Codesign AB – Utvidgar arkitektarbetets modeller

En arkitekt är i mångas ögon en person som går klädd i svart och ritar dyra streck på sin dator. Resultatet blir en fyrkantig byggnad i betong, där ingen egentligen trivs eftersom beställaren, arkitekten och brukaren inte talar samma språk. Att undantag finns bevisas av Peter Ullstad som är arkitekt och driver Codesign AB – en arkitektbyrå som inte följer de gängse schablonerna lika litet som Peter, som med sin färgstarka klädsel, sin entusiasm och sin verbala förmåga är en av branschens profiler.

”Min klädsel avspeglar både det att jag reser mycket och samlar intryck, men också att jag försöker bryta mönster, skapa min egen kontext och vara icke-konform. Kanske är det en följd av min uppväxt på Södermalm i Stockholm, där jag genom min skånske far blev anhängare av Malmö FF i fotboll, något som i Hammarbyland inte var en helt enkel utmaning”, konstaterar Peter Ullstad.

Peter tog inte den raka vägen in på arkitektbanan. Efter gymnasiet följde en krokig resa där han surfade genom ett otal sysslor, servitör på innekrogar, städare, säljare och lärare, blev pappa vid 24 och började plugga arkitektur i Lund vid 25.

”Eftersom jag är dyslektiker men älskar utmaningar sökte jag först till juristlinjen, men blev inte antagen, utan lyckades med min 2:a i teckning i stället ta mig in på arkitektlinjen. Där hamnade jag bredvid en excellent tecknare som skapade fantastiska skisser medan jag mest slet mig i håret tills jag upptäckte datorns möjligheter i årskurs 2.”

Peter insåg snabbt vad man kan göra med datorkraft och sökte samarbete med forskarna inom informationsvetenskap.

”Jag fortsatte med AutoCAD och DOS under det tredje året på KTH i Stockholm, vilket fick en kick när man köpte datorer till studenterna. År 1997 startade jag ett företag med en kompis, 1999 blev jag studierektor. Gjorde litet för många saker på en gång, student, lärare, pappa, företagare…”

Under åren 1996-2012 jobbade Peter 60-100 % på Arkitekthögskolan vid KTH, men han valde 2011 att satsa helhjärtat på sitt Codesign, som då hade 7 anställda, i dag 21.

Namnet Codesign kommer från den engelska termen Collaborate Design. Den står för ett dynamiskt, kreativt men krävande kollektivt arbetssätt som används för att ta fram komplexa projekt inom t ex arkitektur eller design av flygplan eller andra krävande strukturer.

”Vi försöker brygga upp en organisation utan chefer och inre eller yttre hierarkier. Vi har inga projektchefer, allt sker direkt mot kunden och det blir bättre ju flera kockar som tillreder soppan.”

Heterogenitet ger dynamik

Peter är övertygad om att vår tid behöver nya arbetsmetoder.

”På sextiotalet kunde professor Balthasar lösa alla problem med sin trygga auktoritet och kunskap. I dag är informationsmängden exponentiell, en enda person kan inte hantera alla data i större projekt. Därför är heterogeniteten i gruppen så viktig, alla skall inte veta samma saker eller tycka samma om allt. Jag medger, det är ett ovanligt tufft sätt att jobba och vi skrattar och gråter mer än andra. Men, det får inte bli kaos, inte heller mellangrått.”

På marknaden arbetar inte Codesign med ramavtal som många arkitekter, som får en brief av kunden och utför ett begränsat uppdrag utan att följa med hela resan. Codesign lämnar alltså 70 % av marknaden åt andra…

”Men, de återstående 30 % är där vi vill vara, där vi får förverkliga visioner och inte bara lösa problem åt kunden. Risken om alla strävar till konsensus är att det inte är de bästa idéerna som blir verklighet. Arkitektbranschen är idoldriven, det är de stora namnen som lyfts fram och förknippas med byggnaderna. Vi söker i stället förebilder utanför den traditionella konsultsfären.”

Peter ser andra utmaningar i arbetsmodellen.

”Om du delar allt ansvar mellan individer i ett projekt måste du också få dem att stötta varandra, att gå in och ta ett kollektivt ansvar om någon faller ifrån. Jämför med timeout i amerikansk fotboll där alla delar av laget agerar som fristående små grupper och timeout i handboll, där coachen sluter hela laget samman. Om du inte känner dina medarbetares barns namn eller familjesituation kan du inte arbeta som vi försöker att göra.”

Codesign arbetar med tre olika mötesstrategier för att driva den operativa verksamheten.

”På vårt måndagsmöte går vi genom Codesign ur ett helhetsperspektiv, visionärt och internt, hur ser veckan ut, vart är vi på väg? Våra pod-möten i små grupper bidrar till kunskapsuppbyggnad eller överföring av detaljinformation. Till slut har vi kundmöten med teman som driver projektet framåt.”

Också styrelsens arbete genomsyras av denna dualitet, å ena sidan kundrelationer, kunskap, å andra sidan formella frågor kring ekonomi och juridik. Codesign genomför en konsekvent vinstdelning mellan ägare, personal och en tioprocentig andel till välgörenhet, i dag till BRIS.

”Jag tror vi bygger en bättre organisation internt om vi ser oss i ett större sammanhang i samhället.”

Vad kan man tjäna på lokalen?

Peter ställer gärna de udda frågorna – som till exempel vad man kan tjäna på lokalen.

”Den konventionella synen på kontoret är att den anställda kostar 100 kronor och lokalen 10. Billigare lokaler längre ut från centrum ses som en kostnadsbesparing. Under åttiotalet var det marknadsavdelningen som styrde, sedan ergonomer och under nittiotalet HR-avdelningen. Men, man måste ta reda på vad man har för nytta av lokalerna. I budgeten ses ett serverrum som en kostnad i lokalbudgeten. Men, vad händer med verksamheten om man inte har en server? Har man lokaler som lockar kreativa personer ökar sannolikt intäkterna, gör arbetsplatsen människor glada och lyckliga växer produktiviteten och är lokalerna smart planerade ökar effektiviteten och organisationsnyttan. Det är kärnverksamheten som drar in pengarna och om den kan utvecklas i en god miljö så ökar konkurrenskraften.”

Begreppet ”förändringstrygghet” är något som Peter framhåller.

”Förändring är något som många är rädda för, men det är något naturligt i all mänsklig verksamhet. Vi älskar förändringar som när våren avlöser vintern. När vi skapar förändring skapar vi inte osäkerhet utan trygghet!”

Peter tar som exempel Sundbybergs nya stadshus.

”Vi ville betona växtkraft och dynamisk förändring i Sveriges snabbast växande kommun. Genom en miljö med mycket växter och naturliga material och ett kontor där inga gränser finns färdigt utritade öppnar vi för en ny organisation. Det gäller också Codesign, vi måste hela tiden förändras som organisation. Vi befinner oss i full fart i en uppförsbacke, där vi inte ännu ser krönet – vi ser alltså inga gränser för hur långt upp vi kan nå. Jag har en vision om att addera inslag som har mera drag av forskning och tankesmedja, att Codesign blir mer undersökande för att kunna bryta mönster och gå vidare. Vi måste också utvecklas administrativt. Jag vill att vi kan bli lika bra inom detta som i det kreativa. Vi börjar med de vanliga legobitarna, en leanversion av den vanliga tunga administrationen. När den står stabilt börjar vi tälja egna träbitar, något som gett mig otrolig administrativ lust när jag insåg att man kan utveckla en helt ny struktur.”

Lust är Peters drivkraft – han vill vara samma människa hemma vid frukostbordet med sjuåringen som i ett möte med kunderna, bara använda andra ord.

”Jag får min energi från arbetet, jag är en extern relationista, och lyckan är att jobba med det som är min hobby och som ger mig min energi, inte att skrapa ihop pengar till pensionärsgolf.”

Tage Erikson

(Publicerad i Lediga Lokaler 1/2014)